Koutsläpp!
Ses snart
Ni behöver inte bli lika tyst som jag, kommentera gärna ändå. Önska er ett inlägg eller så. Puss på er!
Mors dag!
Bilden är tagen hemma hos mamma. Hon älskar Pelargoner lika mycket som jag.
Glöm inte bort Er mamma idag, för idag är det hennes dag. Krama henne extra hårt. Det skulle jag har gjort men det blir lite svårt när hon bor hundra mil bort.
Jag tror inte att du läser detta, men mamma du är den vackraste jag vet och jag älskar dig!
Säg Hej till...
Herr Tiger.
Det går att säga så mycket om denna herre. Vi har bara haft honom i en vecka men alla i familjen är totalt nerkärade(Förutom Tindra, hon är mest avundsjuk). Han är en åttaårig kille med världens största hjärta, ögon av guld och pälsen lyser orange. Han skiljer sig stort ifrån min bild av hur katter är; han kommer på kommando, vill mysa jämt, ligger hellre i soffan med oss än att vara ute, kramar hundarna, äter nästan allt, accepterar allt vi gör med honom.
Som nu; Syster sitter med sina råttungar på axeln samtidigt som hon äter en bit pizza. Tiger sitter tät intill henne med stora ögon, som är starkt fokuserade. Siktet är inställt, snart anfaller han!
Oj! Ta bort honom innan råttorna blir kattmat!
Nej, han tittar ju på pizzan!
Han är lite lik Katten Gustaf som är vän med alla jordens varelser men älskar lasagne.
Lycka är att finna fynd!
Tre plånböcker. Varför TRE? Ja, alla var ju så fina och billiga. Den till höger, under den lilla fick pappa.
Den stora, den jag kommer att använda flitigast har fint spänne och tusen fack.
Made in Sweden står det stämplat på baksidan. Fint bara det.
Sen fann jag en söt liten ram för en femma.
Men porträttet i den var redan så fin, så den får stanna där ett tag till.
Sist men inte minst fann jag en virkad krage att ha till en fin blus/klänning.
Lycka är att finna fynd!
Kåldolmarna från Grans
De allra flesta som gick förbi log åt oss ( Jag antar att vi såg ganska löjliga ut, hoho.). En kvinna stannade och skrattade;
- Fryser ni? *Hihi* Ni ser ut som sex kåldolmar!
Det var den roligaste kommentaren jag fått på länge. Vi skrattade långt efter att hon gått. Jag vet inte, är det en komplimang eller vad. Rolig och oväntad var den iallafall.
Nykomlingar
Imorse sa jag till min syster att en överraskning väntade henne när hon kom hem.
Så här såg den ut och så här glad blev hon. Två små råttbebisar på 4 veckor.
(Om ni minns bilderna jag visade på råttungarna vi fick på skolan. Det är två systrar från den kullen.)
Lycksele djurpark
Smygtitt
Därför älskar jag Norrland
Att vara med någon fin, glömma bort vad klockan är och vara ute hela natten.
Att åka och bada i sjön klockan 02.00 och sedan förfrusen flyga hem på cykeln.
Att sitta runt en brasa med massa vänner och slåss med myggen.
Att kunna stiga upp innan tuppen, gå ut barfota i det våta gräset där morgondaggen vilar och endast fåglarna och grannens katt är vaken.
Det kliar, kliar, kliar!
Plötsligt händer det att en okänd person skrivit ner mina känslor, som jag burit runt på men aldrig själv lyckats sätta ord på. I form av en dikt.
Det fanns en tid då det bara var vi
Skrattade åt allt, kärleken brann och det var så det skulle förbli
Det fanns en tid för oss, du och jag tillsammans och förenade i ett liv
Men så en dag för länge sen gick jag ut och hittade inte hem
Trots att du förklarade vägen om och om igen
In i dimman jag försvann medans dina tårar dom rann, men jag kan inte förklara jag kan inte svara, det är alldeles för svårt.
Men det är ju bara hos dig jag vill vara. Det är hos dig jag hör hemma.
Så min älskling snälla, från djupet av mitt hjärta, förlåt!
Vet att jag har sagt det förut och jag förstår att du inte lyssnar tillslut
Men nu har jag hittat hem och vill inget hellre än att vara med min ängel och bästa vän.
Det finns nu en tid för hopp och tro, en stilla färd sida vid sida där kärleken åter får gro
Så om du nånstans i ditt hjärta kan se en chans att det blir vi, jag lovar och svär, ska göra allt för att det är så det kommer förbli
Låt mig älska dig som bara jag kan, låt mig få hålla dig tryggt i min famn
Jag ber till Gud varenda dag att vi någon gång kommer hitta tillbaks till varann
Så skulle du återigen våga öppna ditt hjärta för mig
Ska jag visa hela världen hur mycket jag älskar, respekterar och beundrar dig.
Det var då.
Miljöberikning och ömma fingertoppar
Till slut blev det en... hydda(?) till marsvinen. På bilden ser det ut som en enda stor lövhög, men det är alltså ett V-format tak med fri passage igenom.
Den uppskattades starkt av grisarna, Hilding testade den med en gång. Jag hör hur de puttrar och tjuter åt varandra. Nu blir det nog tjafs om vem som ska ha fritt tillträde till den ätbara lyxlyan.
Lycka
Utan jacka strosar jag ut i den milda, svagt kyliga luften.
Kvällssolens låga placering bländar mig när jag tar i från tårna
och fyller lugnorna med nostalgi som ljumma fiskekvällar och gummistövletider.
Det doftar av regndagg och barrskog. Björktrastarna ljuder mer än vanligt.
Mina fyrfotade vänner tassar förnöjt vid min sida.
Jag känner mig som sju år igen.
Luggkonst
Finurligt! Det är det inte alla som kan, minsann.
Som när jag ska sitta framåtlutad för att läsa eller vara koncentrerad på en mattelektion.
Normal, Rätt, Perfekt. Usch, Fy, Blä.
Jag är nöjd med mitt utseende. Men är långt ifrån perfekt. Det finns ingen enligt mig som är perfekt. Vad betyder ordet egentligen...? Och på vilket sätt passar det in på människan.
Jag ogillar ord som perfekt, normal och rätt. Vi är individer och ska inte ställas inför en mall som alla ska passa in i. Jag har också "fobier", alltid är det något. Men jag jobbar på att tycka om mina "skavanker"(som säkert bara jag lägger märke till) och försöker se de som, precis vad de är, en del av mig, det som gör mig.
Så här klär du dig rätt i höst! Jaha, så jag klär mig alltså fel om jag inte följer det där...eller?
Den perfekta kroppen på 5 veckor! Alla kommer alltså se likadana ut på beachen 2011, förutom ansiktet då. Spännande.
Normal. Onormal. Ärligt talat förstår jag inte ordets egentliga grund och betydelse.
Jag skulle kunna skriva en hel uppsats om detta. Men jag stannar här.
PS. Se dig i spegeln. Le. DU är fin, DU är du. Ingen annan har det du har. DS.
En ny upptäckt!
Som liten tittade jag alltid på Disneydags på SVT och Nalle Puh var en av favoriterna. Men det är inte fören nu jag har lagt märke till hans ordspråksrika talande:
"Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram."
"Underskatta inte värdet av att göra Ingenting, av att bara ströva omkring alldeles ensam, lyssna på allt som man inte kan höra och bara ha det bra."
"Det är att göra en god gärning utan att tänka på att det är en god gärning."
"Du kan inte alltid stanna i din egna hörna av skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland också."
"Om du försöker hitta hem men istället hittar en grop, kan du försöka att leta efter en grop. Då skulle du med all säkerhet inte hitta en grop, vilket skulle vara bra, för då kanske du hittar någonting du inte letar efter, vilket skulle kunna vara precis det du letar efter."
"Man kan inte annat än respektera någon som kan stava till tisdag, även om han inte stavar det rätt."
"Jag har inte glömt, jag kommer bara inte ihåg."
Var beredd på att jag kommer att tjata ut Nalle Puh citat.
Sånt som är fint
Färsk timjan i fin kruka.
Och att äta ute för första gången i år. Tacos dessutom.
Trevlig helg!
Det blev ett väldigt svartvittgrått inlägg. Passa dig, om du tittar allt för länge blir du snurrig av galenskap.
Vi är finast tillsammans
Felicia har en förmåga att säga rätt saker vid rätt tillfälle. Säga saker jag inte själv lagt märke till, saker som stämmer på pricken. Hon hjälper mig att hitta svar när jag grubblar. Hon lyssnar och förstår mig trots att vi är olika. Om hon inte håller med i det jag säger accepterar hon ändå mitt sätt. Hon är en sådan vän alla borde få ha.
Jag önskar att jag hade samma förmåga. Jag vill säga rätt saker, hjälpa till.
Hackspettsmedja
"Det är hackspetten som kilar fast kottar i träd och telefonstolpar för att komma åt fröna. Det kallas för hackspettsmedja. Under trädet ligger det oftast en massa skalade kottar. Ganska fiffigt av fågeln tycker jag!"
Som du säger Sofia, att det ofta ligger skalade kottar under trädet, det gjorde det på denna plats där jag var.
Här är alltså svaret. Hackspettsmedja. Himla fiffigt!
Glader men trötter
Jag ogillar när tröttheten stryper min kreativitet. Jag vill sy upp en kjol, hänga upp tavlor, möblera om, teckna, skriva, fotografera, göra fina frisyrer, plantera om blommor och bara skapa skapa skapa. Men tröttheten tynger. Jag sätter mig och tomglor vid datorn istället, sen är det plötsligt dags för sängen. Därför stänger jag nu av datorn och hoppas på att jag får något gjort. God natt fina ni!
Kottmysteriet
Sen när jag tittar lite högre upp sitter det två till. Min första tanke var att ett barn skulle ha lekt och tryckt fast dem. Men den plats jag befann mig på var inte särskilt nära till hands och kottarna var i ganska hög höjd. Kan det vara något djur var min nästa tanke?
Någon som sett något liknande?
Små liv
Små råttbebisar! De har alldeles nyss öppnat ögonen.
Dessa finns nu på min skola och jag kommer att gosa med dem varje rast, allra minst!
En sorgens klänning
Du brydde dig om varje fågel, varje igelkotte. Ingen fick bli utan mat.
Du läste för oss små berättelser och dikter ur en gammal skolbok.
Du ringde varje dag, minst fem gånger.
Du lärde mig hur man på midsommar skulle plocka sju sorters blommor att lägga under kudden om natten för att drömma om sin prins.
Det ringer sällan numera. Jag väntar än idag på din röst när jag lyfter luren mot örat. Overkligt att den aldrig ljuder.
I sommar ska jag, iklädd midsommarklänning, springa ut över en äng för att plocka sju sorters blommor och hoppas på att få drömma, drömma om dig.
För exakt ett år sedan, 15/5 2010, lämnade vår farmor oss. Overkligt. Idag bär jag min klänning jag köpte till begravningen. En sorgens klänning.
Kvällssol
Om Louie själv får välja
Då åker vi ner till sjön.
Louie har dykt ner efter en pinne i vattnet innan jag ens en gång hunnit ner till strandkanten.
Tindra håller sig på avstånd. Det närmasta hon kommer vattnet är när hon behöver dricka.
Men Louie hämtar glatt pinnar. Om och om och om igen.
Sen skakar han av sig ett ton vatten, allra helst på den människa som skriker högst.
Blöt glad hund!
Tindra tindrar
Hon sover på kudde
Hon har en bror
Hon har ett afro
Hon kan vara ful
Hon kan vicka på öronen
Hon kan vara korthårig
men även långhårig
Hon tycker om att klä ut sig
Hon är en retsticka
Hon är min, föralltid hoppas jag på.
Vårblomm på vår gård
Jour genom linsen
Jag trivs bland storögda grodor, små mustassar som kittlar, mysiga chinchillor, nyfikna degusar, mjuka hästmular, öppna skogar och grymtande grisar. Allt detta finns på den plats där jag pluggar fem dagar i veckan. Jag känner mig bortskämd. Himla fint!
(Frida har tagit bild nr 1, 5 och 6)
Dagens fundering
Update: Alla som har kommenterat använder sig utav "ändå". Då drar jag slutsatsen att det stavas ÄNDÅ och inte ENDÅ. Bra, då vet jag!
Ibland
Det finns dagar då jag inte kan sitta still, myrorna kryper i benen. Jag kan springa tvåhundra meter utan att behöva återhämta mig. Jag får fnatt och drar på mig skorna för att rejsa med hundarna på gården. Jag hoppar på den enorma studsmattan för första gången på lääänge.
Idag var en sådan dag. En fin dag.
Zootoca vivipara
Himla söt tycker jag.
Troligtvis en Zootoca vivipara (vetenskapligt namn). För oss djurnördar på Grans...
Tacksam
Jag är så tacksam över att mina hundar kan leka tillsammans. I och med det får de ut mycket utav varandra. Särskilt tacksam är jag när Louie äter upp Tindras huvud och sparkar henne i magen samtidigt.
När hon ger igen genom att bita honom i kinden.
Och knäcker hans nacke.
Han lägger sig platt, död och Tindra står och betraktar sitt offer.
Plötsligt anfaller hon och Louie förvandlas till en (nos)sparkande virvelvind.
Sedan skrattar de ikapp tills magkrämperna tar vid.
Hela långa veckan!
Så här ser jag ut hela veckan. Jourskjorta och osminkad. Stiger upp vid fem för att ta 05.55-bussen till skolan.
Jour innebär att vi börjar klockan sju för att göra alla morgonrutiner hos smådjuren, som att ge mat och vatten mm. Sedan äter vi frukost på skolan innan den vanliga skoldagen börjar.
Jag är inte morgonmänniska men på något vis trivs jag endå med jour. Trots den extrema trötthet jag lider av när jag kommer hem är jouren mysig. Om inte annat nyttig. Inbillar jag mig.
Imorgon, fredag, kommer jag gå från 7 till 16. I vanliga fall slutar jag kring 11 på fredagar men under jourveckorna är det jobb även efter lunch. Jag är inte bitter, faktiskt inte. Jag ska försöka komma ihåg att ta med kameran så kan jag visa lite djurbilder. Ni vet, råttsvansar och ormgap. Mums!
Fina bloggvän
Något som gör en trött Miriam himla glad är när Frida länkar mig på hennes blogg och kallar mig för hennes bloggvän. Himla bra ord om ni frågar mig. Jag hade inte kunna säga det bättre själv.
Bloggvänner är precis vad vi är! Här har ni söta Frida, det är hennes bild ovan.
Besök henne vettja! Hon tar fantastiska bilder(som ni ser), är pysslig och väldans söt. Just do it!
Det fanns en tid
"Det fanns en tid för oss, du och jag tillsammans och förenade i ett liv
Men så en dag för länge sen gick jag ut och hittade inte hem
Trots att du förklarade vägen om och om igen"
Okänd
Fyndet
Nyss hemkommen med min Margarinlåda.
Kooperativa förbundet. En finfin trälåda jag köpte på ren impuls.
Louie blev nog gladast, han testade den direkt. Han tror bestämt att det är en hundbädd. Det skulle inte förvåna mig om jag skulle hitta honom nertryckt i den. Han har fått för sig att han får plats precis överallt.
Jag har ingen aning vad jag ska ha den till än, men det ordnar sig.
Just nu, i skrivande stund agerar den databord. Där kan man snacka om kulturkrock.
Landskap täckt av iskristaller
Nu när det börjar närma sig sommar är det helt obegripligt för mig hur jag lyckats överleva utomhus när det ser ut så här...
Solsnurrig spontanitet
Nu: Matematik.
Idag som idag som idag
(Gårdagens inlägg. Blogg.se fungerade inte igår så ni får det idag istället.)
Anledning till utebliven blogging:
Jag är verkligen trött i hela kroppen och knoppen för den delen också. Jag har varit på skolan sedan klockan åtta imorse. På en söndag tänker ni. Ja, svara jag, det var nämnligen Djurens dag på skolan idag. Vilket innebär att småbarnsfamiljer kommer till skolan för att se på alla djur. Vår anledning till att vara där var för att tjäna pengar till vår klassresa. Vi sålde fika, fiskedamm och heliumballonger. Det var stressigt och jobbigt med samtidigt väldigt roligt!
Dagens sorg:
Jag fick lov att övningsköra till skolan imorse. Jag och pappa satt och pratade om hur otroligt mycket fåglar det var ute. De senaste gångerna jag har kört har jag träffat på en orrhöna, en tjäderhöna och en tjäderhane.
När jag ligger på 90-vägen flyger två småfåglar ut framför bilen och en av de sätter sig på vägen.
Nejnejnej, flyg iväg! hinner jag tänka men just som fören på bilen är någon meter från den lilla fågeln flyger den upp och jag hör en dunk!
Det skar i hjärtat på mig. Stackars fågel!
Pappa sa tydligt åt mig att trots att jag är en djurvän får jag INTE väja för en liten fågel, speciellt inte på en 90-väg.
Suck...okejdå. Men det gjorde ändå ont i hjärtat. Tänk den kvarlevande förvirrade fågeln som nu mist sin partner...
Dagens humor:
Sånt här kanske man inte får skämta om men jag tycker det är roligt i alla fall.
Jag står i kassan på Djurens dag och en mörkhyad, jättesöt tjej i 3 års åldern räcker fram en tia och tittar stort på mig. Jag böjer mig ner och frågar henne vad hon vill köpa. Med gullig barnröst säger hon: En Negerboll!
Finn ett fel
(Ni bör även ignorera de förskräckliga skuggorna...)
Dagens i-landsproblem
Jag blev plötsligt hiskeligt sugen på saltlakrits.
Helst saltlakritsströssel på mjukglass,
men salta katter skulle också sitta fint.
Har jag det hemma?
Nej.
Stackars mig.
Blomma då!
7/5-11
Oj så trött jag är! Jag kom hem vid ett tiden i natt efter en riktigt roligt klassfest. Imorse blev jag väckt klockan tio och har varit ute och staplat upp ved sedan dess. I fyra timmar har jag hållt igång. Nu är jag öm i både armar och ben. Veden är färskt och tung! Så det var rena rama gympasset.
Solen värmde på bra så jag hoppas att jag har blivit brun på köpet.
So tell me that You'll never leave and everything will be okay.
in Your presence.
Jason Upton- In your presence
På sin spetsrosett
Tänk att jag fann dig
Se! Min dröm bor numera i min garderob och 25 kronor har lämnat plånboken. Inte illa!
Spets till krage är det finaste som finns.
Dig har jag sökt utan att veta exakt hur du sett ut och tänk, jag fann dig till slut. Troligtvis får du följa med på partay ikväll.
Tre fina händelser
Dagens fina händelser:
Jag älskar länstrafiken i Norrbotten -
1. Jag sitter på bussen på väg hem från skolan, bussen stannar för att släppa av en tjej och fortsätter sedan att köra. Men plötsligt bromsar han in och stannar, börjar rulla bakåt och jag tittar ut genom fönstret för att se vad som händer.
Då ser jag på vänster sida av bussen hur en kvinna springer, säkert 50 meter bort. Där står vi och väntar tills hon hinner fram. Alldeles andfådd tackar hon så hjärtligt och välsignar busschauffören och undrar om han vill ha en klubba som tack.
Detta är något lokaltrafiken aldrig skulle göra.
2. När vi åkt i 15 minuter kommer en tjej fram till busschauffören och frågar ifall hon kommer att hinna fram för att byta buss till Arvidsjaur. Busschauffören lovar att ordna det och hon tackar och går och sätter sig igen.
Han plockar upp mobiltelefonen och ringer ett samtal. Det var Arvidsjaur-bussens chaufför han pratade med, han bad denne att vänta in honom eftersom att en tjej behöver hinna med bussen hem.
Det var fint gjort, något som en chaufför för lokaltrafiken aldrig skulle göra.
Jag älskar personalen på Röda korset - Jag kommer till kassan med mina två tröjor och kassörskan Åh:ar (som alltid) över mina fynd. Först viker hon den rutiga skjortan/blusen: Men åh, så söt! Jag ler och håller med henne. När hon lyfter upp den andra tröjan(som jag kommer att visa er snart) tittar hon stor på mig, på tröjan, på mig igen och ett stort: ÅÅÅhh, den här är ju så DU!
Det var den finaste komplimangen jag fått och jag kommer att leva på den i flera veckor.
Om jag får drömma...
För två år sedan.. flyttade jag med familj från stan till den lilla byn.
För ett år sedan.. var jag som lyckligast.
Igår.. var jag Pippi Långstrump och kände mig himla bekväm i rollen.
Imorgon.. ska jag på klassfest och glädjas över att det är fredag.
Om ett år.. slutar jag gymnasiet och jag känner redan ångest över vad som ska hända därefter och att behöva skiljas från min underbara klass.
Frågor och svar!
Här kommer svaren!
Hej, vi känner nog inte varann så bra har inte pratat särskilt mycket men jag är lite nyfiken av mig så du ska få två frågor!
Min uppfattning av människor som alltid verkar så glada och positiva (ja jag är lite av en cyniker, men det mår jag bra av;)är att ju gladare dom är ju galnare blir det när det brakar lös. Typ Dileva som vägrar spela paintball för han är emot våld, men har åkt dit två gånger för misshandel. Så jag undrar,
Är du så sockersöt och fin som man får för sig när man läser lite här o där i din blogg?
Tror inte att du har misshandlat nån, så missförstå mig rätt ;)
Om jag förstår din fundering rätt så blir mitt svar så här... Jag är en glad och sprallig tjej, men självklart är inte alla dagar på topp. Vissa dagar pratar jag så lite som möjligt och vill vara för mig själv och då märks det. När det ”brakar lös” för mig gråter jag istället för att bli förbannad utåt. Aldrig att jag står och skriker eller kastar saker, utan jag går min väg eller sitter helt tyst(om jag inte har något att säga.) Men oftast är jag väldigt glad, social och framåt.
Det finns helgdagar då jag går runt med morgonrock från morgon till kväll och inte stiger utanför dörren. Sen finns det hemma-söndagar jag klär upp mig bara för att jag trivs bäst så.
När det kommer till vad jag skriver i bloggen är det mest sockersött och fint. Det tråkigaste, enligt mig, som finns att läsa i en blogg är människor som bara klagar, inga bilder och skriver ”Idag har jag...och sen...och då....”. Så jag har valt att lyfta fram och visa det jag tycker är fint i livet. Kanske peppar jag någon. Men framför allt släpper jag lös min kreativitet i bloggen med bilder, finurliga tankar och små dikter. Ibland delar jag med mig av djupare tankar och sorgliga texter, för att det behövs och för att visa att jag också är människa och inte någon som lever på fluffiga rosa moln hela dagarna. Hoppas du fick svar på din fråga!
Och, har du provat Per-Ragnars än? :P
Jag vet minsann vem du är nu, haha. Och nej, det har jag inte. Men du ska veta att jag har tänkt på det! Jag sa till dig att jag skulle meddela vad jag tyckte om den. Men det har inte blivit av att göra den och jag har haft dåligt samvete över det. Tro mig. Måste testa den så fort jag åker och handlar nästa gång! Lovar!
Ja, jag är född i Stockholm och jag flyttade upp till pappa när jag skulle börja tvåan, alltså 8 år.
Hur många gånger har du varit utomlands?
Eh, ja. Gills Finland? Jag har, som jag kallar det, aldrig varit utomlands. De länder jag har besökt är Finland, Norge och Danmark. Finland besöker jag regelbundet eftersom att mormor och morfar bor där. Men jag kallar det inte för utomlands.
När jag har lyckats ta mig utanför Norden, då passar ordet utomlands bra!
Vad tycker du är viktigast hos en vän?
Förtroende och ärlighet. En vän är en person som accepterar dig för den du är och försöker inte sätta sig över en. Sen är det ju bra om man har humor också!
Vad ska du göra efter Graaaaaaans?
Få panik. Nej, förhoppningsvis inte. Jag vet faktiskt inte, det kanske blir på samma sätt som i nian.
Mentor: Ja, om en vecka ska era gymnasieval vara inskickade...
Jag: Va! Gymnasium? Oj, dags att kolla vad som finns...
Vad bakar du allra helst? :D
Det jag bakar oftast är kladdkaka. Men vad jag bakar allra helst är nog någonting nytt. Något jag aldrig tidigare försökt mig på.
Frida ville även ha en presentation av mig, men det får bli i ett enskilt inlägg.
Lite frågor fick jag allt! Kul! Himla bra idé med frågestund. Det är kul att svara på frågor och ni får era svar. Då blir både ni och jag nöjd. Om ni undrar något mer, tveka inte att skriva igen!
En filosof i sepia
Frågestund!
Kanske en frågestund skulle sitta fint. Jag har ju aldrig skrivit en riktig presentation av mig. Så ställ nu alla frågor ni har. Det får handla om vad som helst. Var inte blyga nu. Ni får såklart vara anonyma om det hjälps. Kom igen nu och fråga, då fixar jag ett svars-inlägg sen!
(Inlägg liknande detta har en förmåga att bli helt utan kommentarer. Jag hoppas på det motsatta!)
Klä-dig-som-du-inte-brukar-dagen! BILDBOMB 2!
Underbara klass! (och bästa lärarna någonsin!)
Klä-dig-som-du-inte-brukar-dagen! BILDBOMB 1!
Carro var en ninja.
Vår Djursjukvårdslärare.
Bolibompadraken är mattelärare.
Charlie Chaplin!
Världens starkaste tjej och... ja. En modern version av Kling och Klang kanske.
Dr Ola, vår mentor.
Kommer en bildbomb nummer 2!
Bussresan
När det är på det viset och jag sätter mig på bussen efter skolan för att blunda de 30 minutrarna det tar att åka och jag känner att jag inte riktigt kan slappna av. Då märker jag, en liten flicka på andra sidan mittengången tokglor på mig, uppifrån och ned. Min blick byter riktning och återgår sedan igen på den lilla flickan. Än tittar hon och då och då viskar hon till kompisen som sitter sätet framför. Jag börjar fundera på om jag har någonting i ansiktet, har det fastnat tejp eller något liknande under min armbåge, eller vad?
Till slut börjar jag ledsna på att hon tittar så förfärligt, så jag visar tydligt att jag märker att hon och hennes vän studerar mig, genom att inte släppa hennes blick ett par gånger. Men det fungerar inte. Till slut börjar killen(i min ålder) som sitter bredvid flickans kompis att försiktigt titta bakåt då och då.
Va, jag måste verkligen ha något i ansiktet. Jag undrar vad de säger om mig som han hör...
När killen hoppar av efter ett par busshållplatser flyttar jag fram och sätter mig där han satt, bredvid flickans kompis.
Med ett stort leende och en vänlig ton säger jag:
"Hej! Var det något särskilt ni ville?"
Flickorna, alldeles stela av förvåning:
"Va!? Nej, vad?!"
Jag, med fortsatt trevlig ton:
"Ne, jag tänkte om det var något särskilt ni ville säga med tanke på att ni har suttit och pratat om mig hela bussresan."
Flickorna, samtidigt:
"Nej, nej!"
Jag:
"Okej, så bra!", fortfarande med ett stort leende.
Jag tror inte att tjejerna hade räknat med att någon här i Lagoma Sverige faktiskt skulle konfrontera dem. Stackars små flickor, de satt alldeles tysta, lite bortvända från mig resten av bussresan.
Haha, ja, jag tror inte att de gör om det. Åtminstone inte mot mig, inte så länge jag är i närheten i alla fall.
Snart slår knopparna ut!
Numero 200
För att ha haft bloggen i 164 dagar är det väl ganska duktigt att jag lyckats skriva 200 stycken inlägg under den perioden. Erkänn.
På tal om ingenting är Louie kameraskygg och biter på en kvist, Tindra gömmer sig bakom en babytall och jag är halshuggen.
Nu ska jag iväg och övningsköra!
Pannbandet
När man ej bär den ser den ut som en rosett!
Jag känner mig lite som Reine och Mimmi i fjällen. Jag vet inte om det är positivt eller negativt. Höhö. Men lite söt är den ändå!
2 maj
Än en gång har jag inte suttit vid datorn på hela dagen. Inte likt mig.
Idag har jag istället prioriterat matten med tanke på att jag har prov på onsdag.
Fast jag ljuger för mig själv om jag kallar det för att jag "prioriterade" matten. Jag satt egentligen och stickade och med jämna mellanrum sneglade jag lite på den uppslagna matteboken.
Nu ska vi inte vara såna. Det har i alla fall resulterat i en bra sak. Jag är klar med mitt pannband (i vitt).
Nu säger Miiali god natt och hoppas på att få somna på stört!
Miriam, gå och lägg dig!
Vem försöker jag lura.
Då citerar jag Pippi när Annika frågar vem som säger åt henne att gå och lägga sig om kvällarna.
"Det gör jag själv. Först säger jag helt vänligt: Pippi, gå och lägg dig. Om jag inte lyder då, då säger jag till på skarpen: Pippi! Gå och lägg dig! Om jag inte lyder då, ja, då vankas det smörj! "
Tjolahopp!
Sötsak
Jag har en liten lampa som jag märkt att jag tänder allt för sällan.
För varje gång det händer reagerar jag över hur fint den är. Fint sken som gör fina mönster på tapeten.
