miialis

Jag fick en gång höra en person säga mig att "DU kan väl ändå inte ha några fobier för din kropp. Du som är så vacker." Vi pratade om kroppsideal och att vi människor aldrig nöjer oss, utan måste ha mer. Sträva efter att bli mer och mer perfekt. Om det inte handlar om utseende så är det boende eller dyra prylar.

Jag är nöjd med mitt utseende. Men är långt ifrån perfekt. Det finns ingen enligt mig som är perfekt. Vad betyder ordet egentligen...? Och på vilket sätt passar det in på människan.

Jag ogillar ord som perfekt, normal och rätt. Vi är individer och ska inte ställas inför en mall som alla ska passa in i. Jag har också "fobier", alltid är det något. Men jag jobbar på att tycka om mina "skavanker"(som säkert bara jag lägger märke till) och försöker se de som, precis vad de är, en del av mig, det som gör mig.

Så här klär du dig rätt i höst! Jaha, så jag klär mig alltså fel om jag inte följer det där...eller?

Den perfekta kroppen på 5 veckor! Alla kommer alltså se likadana ut på beachen 2011, förutom ansiktet då. Spännande.

Normal. Onormal. Ärligt talat förstår jag inte ordets egentliga grund och betydelse.

Jag skulle kunna skriva en hel uppsats om detta. Men jag stannar här.

PS. Se dig i spegeln. Le. DU är fin, DU är du. Ingen annan har det du har.  DS.