En sorgens klänning

Du brydde dig om varje fågel, varje igelkotte. Ingen fick bli utan mat.

Du läste för oss små berättelser och dikter ur en gammal skolbok.

Du ringde varje dag, minst fem gånger.

Du lärde mig hur man på midsommar skulle plocka sju sorters blommor att lägga under kudden om natten för att drömma om sin prins.

Det ringer sällan numera. Jag väntar än idag på din röst när jag lyfter luren mot örat. Overkligt att den aldrig ljuder.

I sommar ska jag, iklädd midsommarklänning, springa ut över en äng för att plocka sju sorters blommor och hoppas på att få drömma, drömma om dig.

 

För exakt ett år sedan, 15/5 2010, lämnade vår farmor oss. Overkligt. Idag bär jag min klänning jag köpte till begravningen. En sorgens klänning.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0