Syskonkärlek
Storasyster kommer hem och är ledsen och man får inte svar på varför. Hon går bara in på sitt rum och stänger dörren...
Jag ligger på sängen med datorn framför mig, telefonen mot örat och gråten i halsen när dörren till mitt rum öppnas. Men bara tillräckligt för att det lilla paketet ska kunna skjutas in. Sedan stängs dörren igen. Mitt i all gråt kan jag inte hålla mig ifrån att le. Hon är för snäll, älskade lillasyster. Jag öppnar den blåa asken, där hittar jag det här armbandet. Hon hade gjort det i slöjden.
Hon meddelade försiktigt på Facebook att det var det största hon kunde hitta.
Jag har haft på mig det enda sedan dess. Tack underbara syster! Det kallar jag kärlek!
Kommentarer
Postat av: B
Gud så himla gulligt alltså! Man blir ju helt rörd! :')
Trackback
