Där jag vill vara.
Det är onsdagkväll och jag har två dagar kvar av min praktik i Luleå. Jag är hemma en snabbsväng för jag ska på riskettan imorgon.
Jag saknar hundarna hela veckorna när jag jobbar. Särskilt de långa skogspromenaderna. Jag får liksom ont av att gå på asfalt hela tiden. På riktigt alltså, jag får ont i hälarna. Här i byn går jag mest på grusvägar eller i skogen och undviker asfaltsvägen så gott jag kan. Nu, i staden, finns det bara hård, rak asfalt. Tråkigt.
Nu när skogspromenaderna har minskat kraftigt i antal känner jag verkligen hur mycket jag älskar dem. Jag känner mer tydligt den frid och lycka som den djupa skogen giver mig. Jag njuter mer än någonsin av de få promenader jag hinner med på helgerna då jag kommer hem.
Jag saknar hundarna hela veckorna när jag jobbar. Särskilt de långa skogspromenaderna. Jag får liksom ont av att gå på asfalt hela tiden. På riktigt alltså, jag får ont i hälarna. Här i byn går jag mest på grusvägar eller i skogen och undviker asfaltsvägen så gott jag kan. Nu, i staden, finns det bara hård, rak asfalt. Tråkigt.
Nu när skogspromenaderna har minskat kraftigt i antal känner jag verkligen hur mycket jag älskar dem. Jag känner mer tydligt den frid och lycka som den djupa skogen giver mig. Jag njuter mer än någonsin av de få promenader jag hinner med på helgerna då jag kommer hem.
Kommentarer
Postat av: Frida
Den bilden gillade jag! Fråga mig inte varför... jag bara gjorde det :)
Hoppas allt är bra med dig och att du har det bra på din praktik. Saknar dig och dina blogginlägg.
Har en frågestund på min blogg nu så pass på... fråga på :)
Kram <3
Postat av: sara
Att ha nära till natur är det bästa jag vet, när jag själv bor ute på landet.
Själv klarar jag inte att vara allt för länge inne i en stad.
Idag när jag väntade på en buss, stod en annan buss på tomgång en bra stund. Jag kände tydligt avgaserna, lukten & att jag hostade till lite...det är då man mer märker av att man själv inte ska ta bilen till närmsta stället när man väl har bil och körkort...
kram.
Trackback
