miialis

Jag tycker om att titta på hus här i byn när jag är ute på mina hundpromenader. Det finns så många gamla fina hus här. Jag fantiserar om hur det ser ut på insidan och planerar hur jag skulle göra i trädgården om det var jag som bodde där.

Vissa hus är mer intressanta än andra. Speciellt ett hus måste jag alltid stanna extra länge utanför. Det är tomt och övergivet, stort och vackert. De flagnande väggarna är elfenbenfärgade med bruna knutar, en balkong som är omringad av snickarglädje och rosenbuskar som blommar om somrarna. Jag drömmer om hur jag och en vän sitter på balkongen och dricker eftermiddagsté och bläddrar i tidningar eller spelar kort. Eller att jag bjuder hem en massa folk och vi grillar ute på gården en sommarkväll och sitter runt elden och pratar enda tills solen går upp igen.

Varje gång jag passerar det här husen saktar jag in. Det är alltid lite nervöst att någon ska se mig, tro att jag är knäpp som bara står där och stirrar. För att ha en anledning så låter jag Louie stå och nosa hur länge han vill. När han vill gå vidare tittar jag på den vackra byggnaden liiite till, sedan går jag.

Huset är lite felplacerat men ändå mitt drömhus!